För att vara uppriktig så har jag faktiskt inte hunnit med annat i min vardag än att vara som bosatt med näsan i alla böcker. Samtidigt försöker jag få vardagen att gå runt och det där med att vara social med folk omkring mig är totalt uteslutet - omedvetet faktiskt. Dessvärre så är det något folk får tåla. Egentligen borde jag inte sitta med dåligt samvete eftersom jag ägnar på tok för lite tid åt mig själv över lag, så varför ska jag åtsidosätta mig själv i en situation som är mer eller mindre ''livsavgörande'' för min framtid? Jag pallar på fullaste allvar inte pilla mig i naveln till något halvtaskigt på TV:n varenda dag för att få dagarna att fortlöpa. Detta beteende har givetvis resulterat i att jag fått in mitt första C (boyah!) och tänker med all rätt fortsätta i samma riktning! Jag hoppas folk har och tänker ta sig förståelse till mitt val och helt enkelt stöttar mig i det. Då kan jag samtidigt poängtera att ingen är glömd - jag är bara så otroligt upptagen (och notera) : FÖR EN GÅNGS SKULL. 

Den som missunnar mig denna chansen kan också förmå sig att hoppa och skita! Själv är jag lycklig över mitt ansvarstagande över mig själv och mitt eget liv och att jag framförallt tillgodoser mig själv med det jag anser är viktigt för ingen annan än just mig. Oh you ego, me love you long time.

Nej, det får vara mina sista ord för kvällen. Här vankas det kel, gott tilltugg, kanske ett glas vin, ett bad OCH skolböckerna!