Jag mår verkligen inte väl av denna skeva dygnsrytm jag har dragit på mig. Jag tror mig vara utvilad när jag sovit, men trots det så gäspar jag så att käken nästan går ur led. En annan som inte lider och har något särskilt att göra om dagarna egentligen är väl sambon, som tycker om att napa lite hur som helst, och framför allt när som helst. En annan har saker konstant att göra känns det som. Inte tala om allt jag är i behov av att göra nu om inte herrn vaknar snart. Det är matlagning, hundrarsning och som grädden på moset - mina älskade studier.
Min hjärna skriker nej, nej, NEJ! Men jag har sannerligen inget val. Samtidigt som jag känner att det är skönt att göra nytta, så hade det faktiskt inte skadat att kunna dumpa ner rumpan och bara låta någon annan ta hand om allt som måste göras.

Du förfärliga torsdag. Dagen för synder är inte förrän på lördag, och min Ben & Jerry's står i frysen och frestar smaklökarna. Stå ut - härda - ät? UGHH.